"Three passions, simple but overwhelmingly strong have governed my life: the longing for love, the search for knowledge, and unbearable pity for the suffering of mankind."

 

We are all afraid of being lonely.
So we sell our souls,
Drop our clothes,
Imitate television,
Instead of looking for our own vision.

So afraid of being alone,
So we use each other to build up a place to call home.
Trying to escape the emptiness inside,
But something so wrong will never feel right,
That's why it won't take long before we start to lose sight,
We got it all, but still feel alone at night.

We are all afraid of that empty space inside,
And it took me some time to see,
How I am the only one who can set my soul free,
And trying to escape loneliness would only be a lifelong tragedy.
I've learned that I have to fulfill myself,
And that loneliness can't be cured by anyone else.

Loving yourself is hard.
But know that not loving yourself is even harder.

THE PARADOX OF OUR TIMES

Is that we have taller buildings, but shorter tempers
Wider freeways, but narrower viewpoints
We spend more, but we have less.

We have bigger houses, but smaller families
More conveniences, but less time.
We have more degrees, but less sense
More knowledge, but less judgement
More experts, but more problems
More medicines, but less wellness.

We have multiplied our possessions, but reduced our values.
We talk too much, love too seldom, and hate too often
We have learn how to make a living, but not a life.
We have added years to life, but not life to years.
We’ve been all the way to the moon and back
But have trouble crossing the street to meet the new neighbor.
We have conquered outer space, but not inner space.
We’ve cleaned up the air, but polluted our soul.
We’ve split the atom, but not our prejudice.
We’ve higher incomes, but lower morals.
We’ve become long on quantity but short on quality.

These are the times of tall men, and short character;
Steep profits, and shallow relationships.
These are the times of world peace, but domestic warfare,
More leisure, but less fun; more kinds of food, but less nutrition.

These are the days of two incomes, but more divorces;
Of fancier houses, but broken homes.
It is a time when there is much in the show window, and nothing in the stockroom.

A time when technology can bring this letter to you,

And a time when you can choose,

Either to make a difference …. or just hit, delete. ~ Dalai Lama XIV

"I love my friends neither with my heart nor with my mind. Just in case heart might stop, Mind can forget. I love them with my soul. Soul never stops or forget"

Någon man kan visa upp ens styrkor och ens brister för och veta att man ändå är älskad.
Någon man fysiskt kan vara utan under en lång tid men ändå alltid ha närvarande i hjärtat.
Någon man kan blotta sin själ för utan en känsla av skam. 
En vän.

Någon som inte bara står vid din sida när du är olycklig.
Utan någon som också står vid din sida och gläds åt dig när du är lycklig.
En vän.

Och om du älskar mig så älskar du också varenda människa som någonsin rört vid min själ.
För dessa människor har format mig.

Mina vänner.

set your soul free.

Skrivandet hjälper mig att öppna dörrar till en helt nya världar.
Ibland tar raderna mig till platser där jag själv aldrig varit. De kommer åt känslor som jag inte visste existerade.
För när jag skriver som bäst så låter jag fingrarna röra sig fritt över bokstäverna.
Ord blir till meningar, meningar blir till rader, rader blir till texter.
Texter som berättar om själens magiska värld.

Därför blir jag förtrollad varenda gång jag läser en bok vars författare har skrivit från själen.
Och därför förtrollar jag med mina ord varenda gång jag skriver från själen.
Tänk om jag för alltid kunde leva efter dessa meningar som bildats ur ett tillstånd av visdom.
Tänk om jag alltid kunde låta orden och kärleken flöda fritt.
Hur vackert hade inte det varit.

I denna värld så har vi lärt oss att vi ska vara försiktiga.
Var försiktig när du blir kär.
När du älskar.
När du ger av dig själv.
Var alltid försiktig.
Och ge aldrig mer än vad du får.

Därför blir vi så arga på oss själva varenda gång vi älskat utan rädsla,
gett mer än vad vi tagit, blivit kära i människor vi anser att vi inte borde blivit kära i.
Och detta på grund av att försiktigheten vi lärt oss om går emot vår natur. Den går emot kärlekens kraft.
Du kan inte vara försiktig när du älskar.
Du ska inte vara försiktig när du älskar.

För säg mig, vad är en kärlek utan risker?
Och vad är ett liv utan kärlek?

Jag är också en produkt av detta samhälle.

Jag har sårat och jag har blivit sårad.
Jag har försökt få vissa att förlåta mig.
Jag har förlåtit vissa.
Jag har förgäves försökt hitta mig själv inom allt utanför mig själv.
Jag har vunnit och jag har förlorat.
Jag har känt lycka och jag har känt sorg.
Ibland har jag gråtit i min ensamhet.
Ibland har jag skrattat i min ensamhet.
Ibland har jag bara känt mig oerhört ensam i min ensamhet.
Jag har sökt lyckan.
Jag har sökt svar.
Jag har sökt kärleken.
Jag har använt alkohol som ett bedövningsmedel.
Jag har varit beroende av bekräftelse.
Jag har blivit sviken av vänner.
Jag har svikit vänner.
Jag har varit omedveten om mina brister.
Jag har fallit.
Jag har rest mig.

.

Eckhart Tolle

"Pleasure is always derived from something outside you, whereas joy arises from within. The very thing that gives you pleasure today will give you pain tomorrow, or it will leave you, so its absence will give you pain. And what is often referred to as love may be pleasurable and exciting for a while, but it is an addictive clinging, an extremely needy condition that can turn into its opposite at the flick of a switch. Many “love” relationships, after the initial euphoria has passed, actually oscillate between “love” and hate, attraction and attack.

Real love doesn’t make you suffer. How could it? It doesn’t suddenly turn into hate, nor does real joy turn into pain. As I said, even before you are enlightened — before you have freed yourself from your mind — you may get glimpses of true joy, true love, or of a deep inner peace, still but vibrantly alive. These are aspects of your true nature, which is usually obscured by the mind. Even within a “normal” addictive relationship, there can be moments when the presence of something more genuine, something incorruptible, can be felt. But they will only be glimpses, soon to be covered up again through mind interference. It may then seem that you had something very precious and lost it, or your mind may convince you that it was all an illusion anyway. The truth is that it wasn’t an illusion, and you cannot lose it. It is part of your natural state, which can be obscured but can never be destroyed by the mind. Even when the sky is heavily overcast, the sun hasn’t disappeared. It’s still there on the other side of the clouds."

Det finns en tid för allt.

En tid för att vara tillsammans och en tid för att vara ensam.
En tid för att skratta och en tid för att gråta.
Det finns en tid för att ha rätt och en tid för att ha fel.
En tid för att såra och en tid för att läka.
En tid för att hata och en tid för att älska.
Det finns en tid för att komma ihåg och en tid för mig att glömma dig.

.

Jag har skrattat med dig, gråtit med dig, dansat med dig, jag har älskat dig.
Jag har trott på dig, jag har hatat dig, jag har önskat att du ska göra mig hel. 
Jag har byggt upp och jag har tagit sönder. 
Jag har haft förväntningar, jag har stängt ut dig, jag har krossats och jag har varit lycklig med dig,

kärleken.

Nu sitter du här med mig men du förstår mig fortfarande inte. Jag ser på dig och önskar för ett ögonblick att du kunde läsa mina tankar. 
"Älskling, jag är så ensam."
Du smeker min kind, kysser mina läppar och du säger att du älskar mig. 
Du älskar mig. Men jag känner ingenting. Ingenting alls.
Jag har träffat dig förut och vi har hållit varandras händer. 
Jag har sagt att jag älskar dig. Du har gjort mig hel för en dag eller två. Men nu känner jag ingenting. Varför kan jag inte känna någonting?!
"Vet du om att jag har älskat dig sedan första gången jag såg dig? Men nu så sitter jag här och jag är tom. Jag känner ingenting alls. Jag har levt genom dig som att du vore livet självt. Älskling, jag älskar dig så, men du är inte mitt liv. Jag måste börja leva. Mitt liv."
Du ser på mig som om jag precis avslöjat en dyster hemlighet. 
"Är jag inte hennes liv?"
Tårar rinner. Hjärtan krossas. 
Någon har en gång sagt till mig att man måste våga ta risker. Gäller det även när ett hjärta kan krossas? Egentligen är jag trygg här, jag vill inte ta några risker. 
Kanske kan jag leva såhär och bara stå ut. Det finns inga riktlinjer, det finns inga rätt och det finns inga fel. Men det finns ett hjärta som slår och det finns en själ som brinner. Dem två vet. 
Jag vet inte vart jag ska, jag vet inte ens vart jag är på väg. Men mitt hjärta och min själ vet att jag inte står ut här en dag till.

"Jag har dansat med dig, åh älskling, du dansar så vackert. Vill du dansa en sista dans med mig?"
När vi dansar så känner jag något, jag vet att jag känner något. 

Kan du se rädslan i mina ögon? 

Jag känner bara rädsla. Så låt mig stänga av, låt mig vara tom. 

Låt oss dansa en sista dans. Sen så måste jag gå.

What is beauty?

Maybe it's the way her bodies shaped or the way she's dressed
But if everyone was blind, how many people would you impress
The best couldn't care less for tight jeans or a short dress

You women are oppressed, forced to flaunt your thighs and chest
And before puberty, you already on a diet
Promoting nudity, like it's some kind of natural science
But you're a diamond, I shouldn't even see past the glass cage unless I'm buying
But if you have no shame than do as you please
Cause what is beauty, but an extension of modesty?  - Boonaa Mohammed

"yesterday i was clever so i wanted to change the world. today i am wise so i am changing myself"

Viva la revolution!

Jag ser hur dem ljuger och jag ser hur dem stjäl,
i ett system uppbyggt av girighet och begär.
Jag har sett allt för många som sålt sin själ,
och bara vill sig själva väl.
Dem gör allt för att leva på toppen,
ovetande om att dem krälar på botten,
i ett system präglat av rasism och klassism,
vi kallar det kapitalism,
där människor hålls isär genom en stor barriär,
för i en kapitalistisk sfär,
gör du allt för att bli miljonär,
oavsett om det sker på bekostnad av andras misär.

Vi har länge slavat för männen med makt,
men snart kommer revolutionen, var på er vakt.
Vi kommer att komma vandrande hand i hand,
och vi ger oss inte förrän vi tagit tillbaka vårt land.

This man.

He can change the world with just a paper and a pen.
He can break my heart a thousand times and then make me fall in love again.

en kärlek på distans.

hopp, drömmar, skratt och tårar.
vi var två dårar.
visste jag inte att distansen sårar.
i början var det härligt,
det var innan det blev förfärligt.
jag blev kär i ett minne
som sakta tog över mitt sinne.
jag vill ha dig här,
jag vill va dig kär.
kom och kyss bort min misär.
älska bort min smärta,
kom och visa mig ditt hjärta.
håll min hand och låt mig känna dig.
säg att allt kommer ordna sig.
för hopp, drömmar, skratt och tårar
är det vackraste med dårar.

Det är svårt att få ut ord när mina fingrar darrar och min röst inte håller.

Men det måste komma ut för jag klarar inte mer.
Ingen vet hur jag gråter när bara natten ser.
Jag såg din bror idag och det väckte några minnen,
plötsligt var du tillbaka i alla mina sinnen.
Sedan du försvann så har jag byggt upp en barriär,
den är till för att skydda detta hjärta som jag bär.
Jag trodde att allt var över och att vi inte längre fanns,
men nu står jag här igen och ber dig om en sista dans.
En sista chans.
Att få känna dig.
Fast än jag vet om att jag bara skulle bränna mig.
Att springa tillbaka in i lågan,
är som att söka efter plågan.
Minnena dem tär i detta hjärta av begär.
Men jag lever och jag lär.

Trots att en del av mig alltid kommer älska dig,
så finner jag ett sätt att leva utan dig.

Kanske vet vi redan,

men kanske måste vi ändå spela med i västvärldens galna sätt att leva för att förstå att det inte kommer att ge oss någon lycka.

Kanske måste vi spendera våra liv åt att jaga lyckan, för att mot slutet inse att den varit här hela tiden, långt bortom det materialistiska, långt bortom alla utbildningar och pengar.

Kanske måste vi spela med.
Kanske måste jag först vara galen för att sedan bli normal.
Kanske kommer jag att förbli galen.

Kanske. 

Palestine in my heart forever.

Mitt hjärta gråter för varenda dotter
varenda son
för varenda mor
varenda far
och alla dem som förlorat allt dem har

Jag kan se honom be med ett hjärta som glänser
För hjärtats kärlek har till skillnad från hans land inga förbjudna gränser
Han ber om att hans fiende ska öppna sitt hjärta
Och sluta orsaka hans folk ännu mer smärta
Jag kommer att stå vid hans sida tills den dagen jag dör
Tills dess kommer jag be om att detta folkmord upphör
Och jag ber om att vi en dag ska kunna stå bredvid varandra och hålla hand i hand
medan jag hör honom skrika "vi har fått tillbaka vårt land!"

Länge leve Palestina.

Du farliga kärlek.

Du knackar på porten till min själ och jag försöker låta bli att öppna.
Jag försöker förgäves styra över hjärtats vilja.

Bara när du är här så kan jag känna pulsen slå och inspirationen flöda.
Du rör vid min själ på ett sätt som bara få kan.
Men inuti dina ögon så döljer sig en dyster sanning.

"Vill du riskera att få ditt hjärta krossat?"

"Om det är vad som krävs för att jag ska känna mig levande så kommer jag att tillbringa mitt liv vid bergets kant, alltid beredd att falla. Jag kommer tillåta mitt hjärta att krossas gång på gång för att få känna blodet pulsera genom mina ådror."

Naturens lagar är hjärtats lagar.

Och jag har lovat mig själv att aldrig stanna i något bara för att det en gång kändes rätt.
Vi är alla en del av naturen och vi ska aldrig glömma att allt är föränderligt.

Vi alla försöker bara skapa en trygghet i tillvaron. Något som vi kan kalla för vårt.
Men om något skulle förstöra den trygghet som vi i hela vårt liv byggt upp så skulle hela vår värld rasa samman. Vill jag fästa mig vid den hopplösa dröm om att saker inte förändras?

Jag är inte den jag var igår, och imorgon kommer jag inte heller att vara den jag är idag.
När jag accepterar det faktum att ingenting förblir detsamma så kommer jag att kunna skapa en balans.
En balans som jag i mina desperata försök till att hitta bara hamnat ännu längre ifrån.

Naturens lagar är hjärtats lagar, dem kan vi inte styra över.
Vi kan bara ställa oss över våra egon och se världen så som den är, och inte så som vi vill att den ska vara.

"We shall be friends to those heartbroken and in sorrow. We shall share their sorrow."

Har du någonsin betraktat en sorg hos en människa som ditt hjärta älskar?
Idag betraktade jag hennes sorg. Jag ville skydda henne, dra hennes smärta ur henne och göra den till min egen.
Jag babblade om livet och risker och jag hoppades på att hon skulle känna sig en aning bättre. Jag visste att det inte skulle funka.
Med ett sorgset hjärta och massor av kärlek till henne så gick jag därifrån. Tom på ord. Skamsen över att jag inte kunde rädda henne. Livet är så, vi smärtar och vi skrattar. Vi hatar och vi älskar. Varje dag är en ny kamp. Vi kämpar för att inte tappa vår tro om allt som betyder något. Vi kämpar för att möta ännu en ny dag. Vi kämpar för oss själva och ibland för andra. Vi kämpar tillsammans och ensamma. Vi bara kämpar. Och varje dag överraskar livet oss. Det vi inte förstod idag kommer vi att förstå imorgon.
Till henne som mitt hjärta älskar vill jag säga; gråt min kära. Gråt tills dina tårar blir till blod. Det du inte förstod idag kommer du att förstå imorgon. Din smärta äter på ditt hjärta och lämnar dig en mindre plats till att älska. Så gråt tills du inga tårar har. För kärleken förtjänar du. 

Vi är alla själar av universum.

Det pågår en kamp. Den har pågått genom alla tider, men den har uppenbarat sig i olika former och denna gång i formen av en fientlighet mot människor som mitt hjärta älskar. Mot människor som delar mitt blod.
Det pågår en kamp mot världens muslimer. 
Och kanske har du hört det förr, kanske väljer du nu att sluta läsa. Kanske har denna kamp redan slukat ditt hjärta.

Jag lovar dig att det okända inte är så läskigt som du tror. Håll min hand så ska jag berätta.
Jag ska berätta om alla dem människor som mitt hjärta älskar. För det är dem vackraste människor jag vet.

Det pågår ett krig mot världens muslimer.
Vi blundar medan människor får sina mänskliga rättigheter bestulna. Vi har sett det så länge så att vi har blivit vana.
Islam har blivit till en symbol för våld, och muslimerna är dem som faller offer för en värld som slutat tänka.

Vi är alla själar av universum, och det är dags att vi handlar därefter.
Vi må komma från olika länder och kulturer, vi må dyrka olika gudar, tro på olika krafter. Men själens språk är detsamma. Vi smärtar alla på samma sätt. Vi ler på samma sätt. Vi älskar på samma sätt. 

Vi är själar av universum. Stå upp för din broder och syster, vänd aldrig ryggen till.

Möter du mig i en annan värld?

Och han som tror att han är fri är en fånge inuti sitt egna rike.
Han bygger murar runt sitt hjärta för att kunna erövra världen. Ovetande om att han murar in den viktigaste värld av dem alla. Hans egen.
Jag kommer aldrig att kunna riva ned dessa murar, det kan bara dem händer som byggt upp dem.

"Kärleken är en vild kraft. När vi försöker behärska den förgör den oss." (Paulo Coelho)

Vår uppgift är inte att behärska kärleken eller att erövra världen. Vår uppgift är att älska utan att behärska och på så sätt erövra vår egen värld.
Vi måste fria dem hjärtan som vi tyglat så hårt, lära oss att acceptera att kärleken ligger utanför vår egen kontroll. Kärleken har inget förnuft.

"Mitt hjärta är rädd för att det kommer att behöva lida”, berättade pojken för alkemisten en natt när de tittade upp mot den månlösa himlen.

”Säg ditt hjärta att rädslan för lidande är värre än själva lidandet. Och att inget hjärta någonsin har lidit när det gått på jakt efter sina drömmar.” (Paulo Coelho)

Älska utan rädsla, älska utan krav och älska utan att försöka kontrollera kärleken.
Och om du ändå inte lyckas älska så riv ned dina murar, finn din värld. Och där ska du möta kärleken.

"Once you have met a true human being, let him not disappear from the horizon of your heart."

Jag har mött tusentals människor med tusentals olika leenden, tusentals olika sorger.
Somliga har vandrat med mig i endast några minuter, andra har vandrat med mig i timmar, dagar, veckor och månader. Men endast ett fåtal av dessa människor har lämnat avtryck. En ännu mindre skala har lyckats röra vid min själ och blivit till en del av mig.
Jag tror att jag mötte dessa människors själar innan jag träffade deras kroppar. Jag tror att vi har känt varandra i evigheter och därför kan jag förstå deras själar så som dem förstår min.
Därför kan vi tala utan att öppna munnen. Älska utan att använda ögonen. Känna utan att använda händerna.
Dem är en del av mig. En del som jag bär med mig oavsett tid och rum.

Familj, vänner och älskade. Ni har lärt mig så mycket om mig själv.
Ni har gett mitt universum klara stjärnor som lyser upp mina nätter, en sol som lyser upp mina dagar.
Ni har gett mig livet, och för det är jag er evigt tacksam.