"If the machine of government is of such a nature that it requires you to be the agent of injustice to another, then, I say, break the law."
 
-- Henry David Thoreau

b e a u t i f u l . s o u l .

I sit quietly,
Waiting for your appearance,
I wait patiently,
To get a glimpse of that beautiful face.
I fell for you,
In a garden full of roses.
I used to dream of you,
Under a sky full of stars.

You never realized the light inside your heart, my dear.
Even flowers lose their beauty in your presence.
But you never saw what I recognized in you.
In your eyes,
I create art.
You are poetry for my soul. 
And so I fell for you,
In a garden full of roses.

- Samira

kär l e k e n

Jag är en sådan som skriver om kärlek,
skriver ned vackra ord på papper och hoppas att du ska förstå om bara lite av det språk min själ talar.
Det kan vara vackert, sensuellt, sårande, kärleksfullt eller nedbrytande.
Jag är ingen expert på kärlek, jag försöker endast att erövra mitt eget hjärta och härska över min egen själ. Jag har alltid varit på jakt efter det som fattas inom mig. Alltid varit tom. Förutom enstaka stunder då jag fyllt mitt tomrum med människor som jag på ett eller annat sätt gjort mig beroende av.
Jag faller för sagor, platser och vackra låtar.
Jag faller hårt medan drogen slukar varenda del av min kropp.
Jag känner till mitt mönster, jag har gått igenom det många gånger och har berättat för mig själv varför jag beter mig som jag gör i vissa situationer.
Jag har ändrats, jag har fått nya insikter och jag har fallit tillbaka i gamla mönster. Likt en alkoholist som går förlorad i flaskan så går jag förlorad i dina ögon. 
Jag är en sådan som skriver om kärlek,
men tro inte för en sekund att jag vet någonting om kärleken.
Jag skriver bara ned vackra ord på papper och hoppas att du ska förstå om bara lite av det språk min själ talar. 

witheveryheartbeat.

Minnen känns overkliga.
Ord som sagts känns så långt borta.
Hjärtan som berörts befinner sig i en värld långt härifrån.
Jag tänker tillbaka på dig, försöker måla upp ditt ansikte, dina händer, dina ord, men det blir svart. Du är borta och inte ens mina fantasier vill samarbeta för att ta dig tillbaka.
Egentligen så mår jag bra här, ledsen över att du försvann, lättad över att du är borta.
Tänk att jag hamnat här, på en plats där mitt förflutna känns så främmande, som att det inte tillhör mig. Och tänk att jag sitter här och skriver ord om dig, du som inte betydde särskilt mycket.

Jag vet inte vem du är, jag vet inte vad du gör, men jag vet att du var här och du vilade ditt huvud på min kudde. Jag brukade betrakta dig när du sov och jag brukade krama kudden som luktade du.
Jag brukade stå bredvid dig under mörka nätter och se på stjärnorna.
Du brukade berätta historier som jag lyssnade till innan jag somnade i dina armar.
Alla dessa minnen är mina, jag vet det för dem talar till mig.
Men sakta försvinner röster som viskar hur du talade till min själ,
sakta försvinner du.
Och det är okej.

You came suddenly shook me from my sleep and vanished.
In my heart you rose like the moon
but as I glanced at you, you disappeared.
Having had a glimpse of Your garden,
I have no more the patience to endure my existence.
One sip of Your intoxicating wine
has left me lovesick and full of longing.
Can a house stand when its foundations have been shaken?
On the path of love, there are many highs and lows
many unions and separations.
Oh how endless seems to me the journey 
to that wondrous place where my passion draws me.  

-- Rumi

 

'He's seeing my soul, my fears, my fragility, my inability to deal with a world which i pretend to master, but about which I know nothing'

"Anyone can appear beautiful from afar. The real test of character is how you are to those nearest to you. Good character means that the closer someone comes to you, the more beautiful you are." -- Yasmin Mogahed

the soul has its own way.

Jag har en livstid kvar att lära mig om allt från min egen kropp till själ och sinne.
Ge inte dig själv till mig, för jag kommer bara att springa.
För hur ska jag hantera ännu en kropp, ännu en själ, när jag inte kan förstå mig på min egen kropp och själ?

Och nu så förstår jag varför det aldrig fungerat när jag gett mig själv till en annan, eller när en annan gett sig själv till mig. För det är inte kärlek. Det är bara ett desperat försök i att fly det man inte förstår sig på.
Vi vill ge oss själva till en annan för att vi inte vet hur vi ska göra oss själva lyckliga.
Vi lägger vår lycka och olycka i någon annans händer. På det sättet så tror vi att endast andra kan göra oss lyckliga. Och av samma anledning så skyller vi alltid vår olycka på andra.
Omedvetna om att det är vi själva som styr över vår egen lycka och olycka. 

Jag ångrar inte en endaste dag då jag gråtit över en annan.
Inte heller ångrar jag dem dagar jag känt lycka ända in i hjärtat på grund av en annan.
För alla dessa dagar har lärt mig så mycket om mig själv.
Varenda dag i mitt liv har kommit med dess lärdomar och har fört mig närmare mig själv och min nästa.
Men ge inte dig själv till mig, för jag kommer bara springa.
Låt oss istället vara våra egna när vi vandrar bredvid varandra.
Visa mig din värld och jag ska visa dig min.
Men kom inte för nära, inte riktigt än. 

Give the world your smile.

 

People come and go. But that's okay. Let their coming build your gratitude, and their going build your strength.

 

Alla har vi upp- och nedgångar i livet.
Ibland kan våra nedgångar vara livsviktiga. Dem kan rädda oss.
Jag hade en stor nedgång i mitt liv för några år sedan.
Det var en tid av sorg och smärta. 
Det var då jag en dag vaknade upp och tänkte att det fick vara nog.
Jag kunde inte vandra i samma spår och fästa mig vid samma människor.
Om jag skulle göra allt som jag alltid hade gjort så skulle jag snart falla platt till marken igen. 
Det var tid att förändra mitt sätt att se på världen. 
Smärtan behövdes i varenda cell av min kropp,
bara för att jag skulle förstå att smärtan endast skulle uppenbara sig när jag ropade efter den.
Känslan av att ha fått nog räddade mig.
Den fick mig att söka efter något större än smärtan.
Jag började söka lyckan.
Och då öppnades en helt ny värld.
Det blev lättare att le och dansa.
Det blev lättare att älska. 

Jag hade alltid sett universum som kroppen jag bor i.
Idag ser jag universum i nattens stjärnor, havets vågor och i vindens beröring.
Universum är större än mig.

She finds colour in the darkest places, she finds beauty in the saddest of faces.


- The Script

Watch you thoughts; they become words.
Watch your words; they become actions.
Watch your actions; they become habits.
Watch your habits; they become your character.
Watch your character; it becomes your destiny.

"If you tell a story then that means you're still not free of it."

That is why it is so important to let certain things go. To release them. To cut loose. People need to understand that no one is playing with marked cards; sometimes we win and sometimes we lose. Dont expect to get anything back, dont expect recognition for your efforts, dont expect your genius to be discovered or your love to be understood. Complete the circle. Not out of pride, inability or arrogance, but simply because whatever it is no longer fits in your life. Close the door, change the record, clean the house, get rid of the dust, stop being who you were and become who you are. - Paulo Coelho

I lost my soul and I found you.

En gång så mötte jag en man med så mörka ögon.
Han bar på en smärta likt något jag aldrig sett tidigare.
Men jag förstod tomheten i hans ögon.
Jag drogs till honom på ett sätt som jag än idag inte kan förklara.
Han krossade mitt hjärta gång på gång.
Eller så stod han bara där i sin nakna kropp,
och jag som stod kvar bredvid var den som krossade mitt hjärta.
Gång på gång.
När jag till slut lämnade honom så gav jag mig själv ett löfte.
Att aldrig, aldrig falla för tomheten i en annans blick igen.
Och kanske var jag hela tiden medveten om tomheten i dem ögon som jag
såg rakt in i under många nätter.
Kanske vägrade jag tro att jag fallit dit - igen.

Nu sitter jag här och skriver texter som bara jag förstår.
Tömmer huvudet på ord som viskar sådant jag inte längre behöver höra.
En dag så kommer jag att finna det jag så länge sökt efter i varenda blick,
i varenda beröring.
Min själ.

 

“He who experiences the unity of life sees his own Self in all beings, and all beings in his own Self, and looks on everything with an impartial eye.”

Frihet.

Jag minns den där natten, för lite över en vecka sedan. Så ledsen och så liten. 
Jag svor över en Gud som var orättvis och gav mig prövningar som jag inte behövde, för jag hade ju redan lärt mig allt. Jag hade ju redan gått igenom liknande situationer tidigare.
Det tog mig ungefär fyra dagar innan jag förstod att jag hade mer att lära.
Och det tog mig lite över en vecka att förstå att denna prövning var precis allt jag behövde.
För jag har alltid varit en sådan som tänker lite för mycket och förlorar mig själv lite för lätt.
Jag har alltid haft en hunger efter att finna min egen själ. 
Ge mig ett hus, en underbar make, fina barn, ett toppjobb och min hunger kommer bara att bli större.
För detta hjärta vet att det inte existerar lycka i den yttre världen om inte lycka existerar i den inre världen.
Men många gånger vill min hjärna inte samarbeta, uppslukad av ett egocentriskt samhälle uppbyggt av och för begäret. 
Det var där jag gick förlorad, ännu en gång. I honom, i begäret. 
Jag hade länge väntat på något som skulle väcka mig ur mitt ytliga tillstånd och få mig att se klart igen. 
Och han frågade mig många gånger om jag lärt mig något av honom. 
"Jag har lärt mig massor av dig" svarade jag varenda gång, utan att jag riktigt visste vad han hade lärt mig. 
Idag vet jag att han kom in i mitt liv för att jag skulle återgå till läran om att ingenting är evigt.
Jag skulle ännu en gång få smaka på begäret för att sedan lära mig att släppa taget. 
Då skulle en ny värld uppenbara sig, och jag skulle börja leva igen. 

"If a writer falls in love with you, you can never die"

Ord från själen,
Som endast uttrycks i skrift.
För talets gåva har aldrig tillhört mig.
Nej, det tillhör någon annan.
Jag älskar med bokstäver, gråter med meningar och förlorar mig själv i böcker.

Och aldrig har du hört mig säga hur du fick min själ att skina.
Aldrig har du hört mig tala ord om kärlek och dig i samma mening.
För talets gåva tillhör någon annan.
Så jag fortsätter skriva berättelser om det som aldrig sägs högt.

Jag älskar med bokstäver, gråter med natten och förlorar mig själv i dig.

Get lost and then get found.

Det känns bättre nu,
när lätta vindar inte längre ropar ditt namn.
När varma sommardagar sakta blir till kyliga höstkvällar.
För minnen av dig ligger kvar i sjön, havet och i alla klara sommarnätter.
Hösten är min årstid.

Och jag vet att jag är en sån,
en sån som faller för lätt.
Men aldrig mer.
Aldrig. 

Och mörka nätter med klara stjärnor har förlorat sin magi.

Händelser cirkulerar i mitt huvud dag och natt.
Jag kan inte stilla mina tankar.
Den psykiska smärtan blir fysisk.
Det gör ont i hela mig.

Och hela historien började inte en dag i april,
utan mycket tidigare än så.
För jag har blivit krossad förr,
och jag har smärtat, helat, fallit och tagit mig upp.
Det har tagit mig timmar, dagar, månader och år för att bli redo igen.
Redo att sova på någons bröst medan jag hör hjärtslag som blir till musik.
Låta min hand röra vid en annans och låta mig bli pussad på pannan.
Tro på ord som säger att jag förtjänar det bästa.

Och efter alla dagar, månader och år så träffade jag dig en dag i april.
En fri man som levde för att lära.
En vacker man som talade med vackra ord.
Så jag bestämde mig för att släppa in dig i mitt hem och i mitt hjärta.
För trots att framtiden inte fanns mellan oss så kände jag ett starkt band mellan oss,
jag tror du kallade det för ödet.
Jag bestämde mig för att lita på dig.

Jag kan inte säga att jag gjorde ett misstag, för det var omöjligt för mig att veta att ett sådant fint ansikte bar på en osäkerhet som skulle riva ned allt jag byggt upp.
Och jag kan skriva böcker om orden du talade, sätten du rörde mig på och hur mycket mina kära tyckte om dig.
Men det slutar här.

Sometimes you search so hard for words. You look for a way to interpret the language of this heart and the unspoken bond you feel. But in the end you are left with nothing but silence. And deep down you hope it’s understood.
—  Yasmin Mogahed

The revolution on the streets became a revolution inside of me.

I always start by questioning society, only to end up with questioning myself.
I can't demand change if i'm not willing to change myself. 


- S

“We must be our own before we can be another’s.”