tisdag 22 juli 2014

Länge leve Palestina

















Mitt hjärta gråter för varenda dotter,
Varenda son,
För varenda mor,
Varenda far,
Och alla dem som förlorat allt dem har.

Jag kan se honom be med ett hjärta som glänser,
För hjärtats kärlek har till skillnad från hans land inga förbjudna gränser,
Han ber om att hans förtryckare ska öppna sitt hjärta,
Och sluta orsaka hans folk ännu mer smärta,
Jag kommer att stå vid hans sida till den dagen jag dör,
Tills dess kommer jag be om att detta folkmord upphör,
Och jag ber om att vi en dag ska hålla hand i hand,
När jag hör honom skrika "Vi har fått tillbaka vårt land!".

torsdag 3 juli 2014

memoriesneverfade.


Jag trodde att tiden skulle ersätta, ta bort eller förvränga känslan.
Känslan av att vara totalt beroende av blicken i en annans ögon,
Slagen i en annans hjärtrytm.
Men när jag såg dig här om dagen så föll jag.
Jag föll så djupt att jag glömde bort tid och rum.       
Min själ dansade sig bort till en plats där det bara var du och jag.     
Och mitt hjärta uttalade ord som aldrig sagts högt.     
Du och jag.
Tillbaka.                                        
Aldrig förlorade.