fredag 31 januari 2014

I intend to live each day with its blessings,
Not letting the past get into my veins,
Or the dawn be shattered by the loss of your touch.
I intend to live right here and right now,
Surrounded by people of love,
Creating art from the soul,
Listening to the wind as it comes with the sounds of life.
I intend to live each day with its blessings,
But when the sky turns into a platform of memories, 
And your absence turns into presence,
I will miss you.
And even the clearest moon won't make me stay in the now,
As I will fall back into your arms somehow.

 

onsdag 29 januari 2014

Vi var två vilda själar som letade efter ett större sammanhang,
Perspektiv,
Med lusten i våra hjärtan sprang vi fram längs krokiga vägar,
Talade om en värld långt ifrån vår egen, 
Och det var vackert,
Där och då,
På en brygga någonstans, 
Där tusentals stjärnor speglade i nattens becksvarta vatten från den mest vackra stjärnhimmel,
Det kändes som att jag hade känt dig tidigare, 
I ett annat liv, 
Och när morgonen kom så var du borta,
Minnen av dig försvann sakta från varenda del av min kropp,
Nu står jag ensam kvar i mörkret under en klar stjärnhimmel någonstans,
Och mitt hjärta viskar,
- Jag kommer att sakna dig varenda gång jag talar till stjärnorna.

tisdag 28 januari 2014


Jag förstod dig inte då men jag förstår dig nu.
Vi är alla vilsna själar som försöker finna vår väg.
På vägen så älskar vi och sårar, helar och tar sönder.
Det är aldrig vår mening att skada andra, inte heller oss själva. 
Men när skadan är skedd och vi faller isär, då kan vi bara bygga upp, då kan vi bara blicka fram. 
Jag förstod dig inte då men jag förstår dig nu. 
För i en värld av vilsna själar så är jag precis som du.

söndag 19 januari 2014

Awake my soul.


In these bodies we will live, in these bodies we will die,
And where you invest your love, you invest your life.


- Mumford & Sons

måndag 13 januari 2014

Mama Aicha.

Trots att vi inte talade samma språk,
eller bodde i samma land.
Trots att vi levde två olika liv,
i två olika världar,
så förstod jag dig,
och jag älskade dig.
Under många år fick jag inte träffa dig,
på grund av några tragiska omständigheter,
jag fick inte se dina vackra ögon,
hålla din sköra hand,
eller krama din förtvinade kropp,
men jag talade med dig via telefon,
och trots att vi inte talade samma språk,
så förstod vi varandra.
Vi skrattade,
och vi grät.
Vi sa att vi saknar varandra,
älskar varandra,
och allt det där.
Efter många år kom äntligen det där samtalet,
en förfrågan,
en längtan,
en risk.
Men jag tvekade inte en sekund,
och trots omständigheterna så bestämde jag mig,
jag skulle åka och träffa dig.
Och när jag steg in i det där huset,
som jag mindes så väl,
så möttes jag av massor med människor,
och dem pussade på mig,
kramade mig,
men jag letade bara efter dig.
Och sekunden jag såg dig så försvann all luft ur mina lungor,
tårarna sprutade,
i mina ögon,
dina ögon.
Jag spenderade en vecka i himmelriket,
med dig min kära.
Vi kunde bara se på varandra,
och det räckte.
Den kvällen jag skulle lämna dig,
så satt vi på golvet i ditt rum,
och du höll min hand hårt, så hårt.
Du kollade på mig och du grät,
kramade mig om vartannat.
För du visste,
och jag visste,
att det var sista gången vi skulle ses.
Jag lämnade dig den kvällen,
med gråten i halsen.
Kort därefter lämnade du vår värld,
med frid i ditt hjärta.
Mama Aicha, min kära.
Min farmor, mitt hjärta, min förebild.
Jag älskade dig den kvällen,
och jag älskar dig för alltid. 

onsdag 8 januari 2014

Unlearn everything you know.

Tänk om vi skulle sluta försöka lära oss allt,
Och istället avlära.
Avlära allt som vi lärt oss sedan den dagen vi för första gången öppnade våra ögon,
Och fick lära oss allt om kvinnligt och manligt.
Vitt och svart.
Gränser.
Skillnader.
Vi och dem.
Framgång i form av pengar.

Jag försöker att avlära mig.
Avlära mig allt det som samhället uppfostrat mig till att vara.
Avlära mig att pengar betyder mer än medmänsklighet.
Att jag måste bidra till en katastrofal miljö för att kunna leva över normal standard.
Girighet.

Mitt mål är att avlära mig så mycket som möjligt,
Och istället fylla hjärta och hjärna med kärlek.
Ofta förlorar jag mig själv i olika ideologier.
Rebelliska.
Arga.
Vackra.
Men jag kommer aldrig ge med mig för hatet,
Utan jag förlorar mig själv i min kärlek till mänskligheten.
Till rättvisan.
Och om du uppfattar mig som arg,
Så är jag förmodligen det.
Men jag kommer aldrig att ge med mig för hatet,
Min religion har alltid varit och kommer alltid att förbli kärleken.