.

Jag blev ledsen för en dag eller två.
Egentligen så ville jag gråta där i sängen framför dig.
Jag ville fråga varför man måste fästa sig vid människor som ändå försvinner.
Men jag visste redan svaret.
Svaret är att man inte ska fästa sig vid människor.
Och det är precis det som du är så bra på och som jag aldrig tycks lära mig.

Jag har blivit beroende av dig och jag kommer aldrig få vara dig nära igen.
Ännu en gång så får jag lära mig den hårda vägen.
Lära mig om friheten om att förbli oberoende, om att älska utan förväntningar och att den viktigaste kärleken är kärleken till sig själv.